Avgifter för dagvatten: Kostnader för regnvatten
Regnvattenavgiften är en avgift som tas ut av många tyska kommuner för att täcka kostnaderna för omhändertagande av regnvatten. Regnvatten som faller på asfalterade eller bebyggda ytor betraktas i allmänhet som avloppsvatten och måste omhändertas av de lokala myndigheterna. Regnvattenavgiften baseras på storleken på det asfalterade eller bebyggda området och mängden nederbörd som faller på detta område.
I Tyskland ligger den genomsnittliga nederbördsmängden per år på 600 till 1 500 millimeter(år 2023). Eftersom omhändertagandet av regnvatten medför kostnader, är regnvattenavgifter ett sätt för kommuner att överföra dessa kostnader till fastighetsägare som har en asfalterad eller bebyggd yta.
Vem ska betala dagvattenavgift?
Avgifter för nederbördsvatten tillkommer i allmänhet alla fastighetsägare som har asfalterade eller bebyggda ytor där nederbördsvatten kan rinna av. Detta gäller såväl privatpersoner som företag och kommuner eller lokala myndigheter. Kostnader för omhändertagande av regnvatten uppstår i allmänhet för alla som har en anslutning till det allmänna avloppsnätet.
Denna avgift debiteras som en del av avloppsvattenavgifterna och ingår vanligtvis i fakturan för serviceavgifter för hyreslägenheter. Avgifterna måste vanligtvis betalas var sjätte månad eller årligen, beroende på bestämmelserna i respektive kommun.
Det finns knappast några undantag för dagvattenavgiften. Varje fastighet med en hårdgjord eller bebyggd yta som avleder regnvatten måste betala avgiften. Det finns dock sätt att minska eller undvika avgifterna, t.ex. genom att installera system för användning av regnvatten, fördröjningscisterner eller genom att använda infiltrationssystem. I vissa städer och kommuner finns det också program som erbjuder incitament för att genomföra åtgärder för att minska nederbördsvatten.
Hur höga är avgifterna för nederbörd?
Storleken på dagvattenavgiften beror främst på storleken på de hårdgjorda ytor på en fastighet från vilka dagvatten kan rinna av. Ju större asfalterade eller bebyggda ytor, desto mer regnvatten rinner av och desto högre blir kostnaderna för omhändertagande. I regel fastställs avgiften av den ansvariga kommunen eller det lokala vatten- och avloppsförbundet och kan variera beroende på region och kommun.
En annan faktor som påverkar storleken på dagvattenavgiften är nederbördsmängden i respektive region. Ju större nederbördsmängden är, desto högre blir i regel kostnaderna för omhändertagande av regnvatten.
Kostnaderna för vatten och avlopp kan variera från region till region och beror också på kommunens storlek, infrastrukturen och de specifika taxorna. Avgiften för regnvatten är vanligtvis en del av avloppsvattenavgifterna och ingår som en del av fakturan för serviceavgifter för hyresgäster.
Hur beräknas avgifterna för regnvatten?
Avgiften beräknas i allmänhet utifrån storleken på de hårdgjorda ytorna.
För att göra detta måste storleken på de förseglade eller bebyggda områdena på en fastighet bestämmas. För detta ändamål genomför de flesta tyska kommuner komplexa undersökningar, ofta med hjälp av flygfoton. Respektive fastighetsområde bedöms utifrån typ och täthet av hårdgörning. På detta sätt har kommunerna skapat en exakt och i stort sett rättvis grund för att beräkna fördelningen av avrinningsavgifter.
Spara in på fällningsavgifter: Så här gör du
Vi har listat några alternativ nedan, kanske finns det en variant för dig som gör att du kan spara in på fällningsavgifter i framtiden.
1. samla regn
Ett sätt att spara in på dagvattenavgifterna är att samla upp och använda regnvatten på den egna fastigheten. Det finns olika sätt att göra detta på, t.ex. genom att installera regnvattentankar som regntunnor eller underjordiska cisterner. Dessa kan samla upp och lagra regnvatten så att det senare kan användas för att vattna växter, rengöra eller som bruksvatten. Storleken på cisternen eller regnvattentanken beror på fastighetens storlek och den förväntade regnvattenvolymen. För en villa som använder regnvatten för toalettspolning och trädgårdsbevattning rekommenderar vi en cistern med en kapacitet på minst 5 000 liter som en grov riktlinje.
Genom att använda regnvatten sparar man inte bara regnvattenavgiften, utan även dricksvatten och därmed kostnader för vattenförsörjningen.
2. låta regnvatten sippra in i trädgården
Ett annat sätt att spara in på regnvattenavgifterna är att låta regnvattnet rinna ner i trädgården. I detta fall leds regnvattnet inte till avloppssystemet, utan infiltreras på tomten. Fördelen med detta är att vattnet leds ner i marken och därmed bidrar till grundvattenbildningen.
Det finns olika möjligheter att låta regnvatten sippra in i trädgården. Ett alternativ är att skapa en infiltrationsbassäng eller sänka där vattnet rinner ner när det regnar. Därifrån sipprar det gradvis ner i marken. Dessutom bör man se till att asfalterade ytor är konstruerade på ett sådant sätt att de absorberar vatten på ett genomsläppligt sätt och låter det sippra bort.
Storleken på infiltrationsområdena beror på olika faktorer:
- markens beskaffenhet,
- fastighetens storlek och
- den förväntade regnvattenvolymen.
Man måste dock se till att infiltrationsdiket ligger tillräckligt långt bort från byggnader. Detta säkerställer att infiltrationen av regnvatten inte orsakar skador på byggnader eller omgivningen och att eventuella föreskrifter från kommunen eller staden följs.
Vad är förseglade ytor?
Förseglade ytor är ytor som inte eller endast delvis är genomsläppliga för regnvatten eller andra vätskor. Det innebär att vattnet inte kan sippra ner i marken, eller bara i mycket begränsad omfattning, utan rinner av på ytan.
Typiska exempel på hårdgjorda ytor är asfalterade eller betongbelagda vägar och torg, byggnader med stora takytor, parkeringsplatser, terrasser och trottoarer. Även asfalterade upp farter eller garageinfarter räknas som hårdgjorda ytor.
Förseglade ytor har ofta en negativ inverkan på grundvattnet och miljön, eftersom regnvatten inte kan sippra ner i marken och därför inte bidrar till grundvattenbildningen. Istället rinner regnvattnet av ytligt och kan ta upp föroreningar från omgivningen, som sedan hamnar i vattendrag. Därför rekommenderas ofta att förseglade ytor bryts upp eller görs mer genomsläppliga så att regnvatten kan sippra ner i marken.
Är avgiften för regnvatten avdragsgill?
Regnvattenavgifter är i regel inte avdragsgilla kostnader eftersom de är en kommunal avgift. I Tyskland finns det inte heller någon skatt på regnvatten.
I vissa fall kan dock kostnaderna för installation av anläggningar för tillvaratagande av regnvatten vara avdragsgilla. Detta är dock en investeringsåtgärd som i allmänhet inte är direkt relaterad till regnvattenavgifter.
Det är dock tillrådligt att rådfråga en skatterådgivare om du har några frågor om avdragsgillheten för kostnader, eftersom detta beror på individuella omständigheter och inget generellt uttalande kan göras.